Fadensiegelhäftning

En blandning mellan textil- och limhäftning där man använder plasttråd istället för linnetråd. Metoden är nästan lika stark som trådbindning, men billigare eftersom det går fortare. Den används för att ge t ex kataloger extra lång livslängd.

Faktor

Projektledare eller arbetsledare på tryckeri som förmedlar kontakten mellan beställare och tryckeri.

Falsk duplex

Man trycker en gråskalebild på en färgad tonplatta och de vita partierna i bilden får tonplattans kulör. (Jämför: duplex)

Falska kapitäler

Förminskade versaler, stora som gemener. Skapas som stilval i ordbehandlingsprogram och är mycket tunnare än äkta kaptäler. (Jämför: Kapitäl)

Falskt uppslag

Ett uppslag i en trycksak som utgörs av två sidor på olika ark. Det blir lätt misspass på falska uppslag och man bör undvika att placera bilder och text löpande över sidorna. (Jämför: äkta uppslag)

Falsning

Vikning av färdigtryckta pappersark. Det finns 2 olika variander: Korsfalsning som används när trycksaken ska bindas och parallellfalsning när den inte ska bindas. Det finns flera olika speciella maskiner för detta.

Färgkorrigering

Bildbehandling i t ex Adobe Photoshop för att förbättra eller förändra färgerna.

Färgmängd

färgmängdDen totala mängd färg, mätt i procent, som trycks på ett visst papper i en viss tryckprocess.

 

 

Färgmättnad

Intensitet hos en färg. Om en bild är mättad är färgerna i den starka.

Färgprofil

En digital fil med inställningar för hur färgvärden ska används vid skärmvisning, plåtframställning, utskrifter och tryck. Varje tryckerier har olika profiler för olika papperkvaliteter, men de vanligaste är Fogra 39 för bestruket papper och Fogra 29 för obestruket papper.

Färgrymd

Den verkliga färgrymden kan tyvärr inte återges fullt ut eftersom varken en datorskärm eller ett papper kan återge den färgrymd som människans ögat uppfattar. RGB är en färgrymd som man använder för att återge färgnyanser på en bildskärm med rött, grönt och blått ljus. I t ex Adobe Photoshop kan du arbeta med färgrymder som skärmen inte kan återge.

Färgstick

färgstickNär en bild upplevs ha en felaktig färgton i tryck eller orginal. En av färgerna cyan, magenta eller gul dominerar och gör att bilden ser blåaktig, rödaktig eller gulaktig.

 

 

Färgstripp

En remsa med små fyrkantiga rutor i CMYK-färgerna som har 100% toner eller raster, i bakkanten på tryckarket, för kontroll av färgmängd.

Färgtemperatur

Olika ljus har olika temperaturer som mästs i Kelvin (K). Ju blåare ett ljus är desto högre temperatur. ISO standarden föreskriver 5000 K som betraktningsljus vid bedömning av färgen vid en tryckprocess.

Fiberledd

Den riktning fibrerna lägger sig vid papperstillverkningen. Det är viktigt att trycksaken falsas längs med papperets fiberriktning vid val av tjockare papper. Annars spricker pappret i ryggen.

Figursättning

Om du har en bild eller en figur i en textmassa kan man låta texten följa figurens konturer.

 

 

Flatbäddsscanner

flatbäddsscannerApparat för inläsning av foto, bild eller text i pappersformat till digitalform. Vissa apparater är även utrustade med belysning i locket vilket möjliggör inläsning av dia och negativ bilder.

 

 

Flera upp

Utskjutning där man lägger upp samma sida flera gånger på ett tryckark, t ex vid tryck av visitkort.

Flera ur

Utskutningsvarianterna omkast och stjälpark innebär att man placerar en prima- och sekunda-utskjutning mitt emot varandra på tryckarket och sen trycker man det på ena sidan av tryckarket. Därefter vänder man på arket och trycker med samma tryckplåt på andra sidan. Då får man ut dubbelt så många likadana trycksaker på bara ett intag. Vid omkast vänds arket från höger till vänster och vid stjälpark vänds pappret från eller mot dig. Det är lättare att få passning på omkast.

Flexotryck

En tryckmetod där färgbärande ytor ligger högre än icke färgbärande på en tryckformen, precis som en stämpel. Tryckformen är spegelvänd och gjord av gummi eller plast. Flexotryck används mycket inom förpackningsindustrin eftersom metoden kan användas för att trycka på många olika material; t ex papper, kartong, plast och metall.

Flygblad

Trycksak i mindre format som används vid direktutdelning av reklam och information.

Folder

Trycksak som består av endast ett falsat ark.

Foliering

Man pressar fast en tunn folie, oftast guld- eller silver, på en trycksak med hjälp av en varm klichéstämpel.

Font

Samling av fontfiler (oftast normal, fet och kursiv) som tillhör samma teckensnitt, t ex Times New Roman.

Förlaga

Ett skiss som visar hur trycksakens resultat ska se ut.

Format

Storlek på trycksak. Det vanligaste pappersformatet är A-format. Måtten på trycksaken anges alltid med bredden först och sedan höjden, t ex. 210 x 297 mm = A4 stående format och 297 x 210 mm= A4 liggande format.

Formering

Den del av ett omslag eller pärm på en bok, som sticker ut utanför trycksaken/bokblocket.

Förprovtryck

Ett prov på hur den färdiga trycksaken kommer att se ut i tryck. Provet blir framtaget före tryck från en högupplöst skrivare som en sista korrekturmöjlighet innan tryckplåten produceras.

Försättsblad

De två blad i en trådbunden bok som binder samman pärmen och bokblocket (inlagan). Bladen är till för att dölja pärmöverdragets invik.

Fot

Nedre delen av bok- eller dokumentsida. Där skrivs ofta paginan(=sidnumrering).

Fräsning

Man slipar bort några mm och rugga upp ytan för att limmet ska fästa bättre på ryggen av ett bokblock, som ska förses med ett omslag.

Friläggning

friläggningAtt frilägga betyder att man i datorn klipper bort bakgrunden runt ett bildobjekt.

 

 

Fripassagerare

Bilaga som bifogas löst i ett utskick t.ex. visitkort, reklamkort eller rabattkupong i en tidning.

FTP (File Transfer Protocol)

En standard för filöverföring mellan två datorer via Internet. De flesta tryckerier har en FTP där du kan ladda upp dina trycksaker – dokument och bilder.

Fukthäftande

Ett slags kuvert där fliken måste fuktas för att förslutas.

Fullslagning

Om man använder för hög rastertäthet på obestruket papper kan man få fullslagning i trycket vilket betyder att tryckfärgen flyter ut i ojämnheterna i pappret. De mörkare partierna i bilderna blir helt svarta, antalet nyanser minskar och bilderna kan upplevas som oskarpa.

Fyllnadsmedel

Tillsatser i papper (t ex lera och kalksten) som höjer papprets kvalitet.

Fyrfärgsseparation

Man konvertera en digital bild från RGB till CMYK så att man kan trycka den. Färgbilden delas upp i fyra filer som representerar [C]yan, [M]agenta, Gult[Y] och Svart[K].

Fyrfärgsseparation MAGENTAFyrfärgsseparation CYANFyrfärgsseparation

 

Fyrfärgsseparation SVARTFyrfärgsseparation GUL