B-format

Pappersformat där grundformatet B0, 1 000 mm × 1 414 mm. Det är en så kallad hjälpserie till A-serien. B-seriens pappersstorlekar hamnar mitt emellan de storlekar som ingår i A-serien. Ett papper i storleken B4 hamnar mitt emellan A4 och A3 i storlek. För att få fram de övriga måtten i formatserien delar man grundformatet B0 på mitten lika många gånger som siffran anger, precis som man gör med A-format. En Kalle Anka-tidning har för övrigt formatet B5.

B-formatet förekommer bland kuvert där de vanligaste storlekarna är B4 250 x 353 mm och B56 165 x 165 mm.

Banderoll

Pappersremsa (med reklamtext eller kontrollmärke) för inslagning av t ex en bok, affisch eller andra trycksaker. Den kallas även gördel.

Här är ett exempel på ett tryckeri som producerar banderoller.

Benämning

Begrepp som används i trycksaksofferter och betyder helt enkelt för vad du döpt projektet till.

Beskärning

Ta bort delar av en bild som inte behövs så att man inte arbetar med en större bild än nödvändigt.

Bestruket papper (coated)

Papper vars ytskikt jämnats ut med bestrykningssmet för att förbättra egenskaperna för tryck, hållbarhet och slitstyrka. Ytan görs matt, halvmatt eller blank. Blankt papper ger lite extra lyster till bilder och matt papper är mer läsvänligt. Det behövs speciell heatsetfärg för att trycka på bestruket papper eftersom det inte suger upp färg på samma sätt som obestruket. Ex. broschyrer, konstböcker och veckotidningar.

Här är ett exempel på färginställningar för bestruket papper (se även heatset).

Bestrykningssmet

Man lägger på en yta med bestrykningssmet på baspapper för att förbättra dess ytegenskaper. Det består huvudsakligen lera och bindemedel samt en del av pigment som oftast är vitt.

Bibliofilupplaga

Specialutgåva av en bok med t ex finare papper och exklusivare inbindning. Mindre upplaga som oftast är numrerad och kanske signerad.

Bigning

Vid högre ytvikt gör man en vikmarkering före falsning för att undvika sprickor och för att få en snygg vikning. Bigning är en fördjupning i pappret som görs maskinellt.

Bildbehandling

Ett samlingsord för allt du kan göra med en bild för att framhäva dess karaktär. Att skapa, bearbeta, förändra eller retuschera digital bild i datorn. Förut arbetade man med samma sak mörkrummet.

Här är ett exempel på ett företag som gör bildbehandling.

Bildbyline

En porträttbild på journalist/skribent som placeras intill artikeln som skrivits. Vanligast i tidningar och tidskrifter.

Bildelement

Kallas även för pixel. En digital bild eller bildskärms minsta visuella beståndsdel. Antalet pixlar per tum eller centimeter är ett mått på bilders och skärmars upplösning.

Bildformat

För bilder finns ett stort antal format, såväl pixel- som objektbaserade. TIFF är t ex. ett generellt pixelbaserat format. Ritprogram som bygger på objekt använder objektbaserande format t ex. EPS.

Bildoriginal

Digital bild, dia/negativ (genomsiktsorginal), fotografisk papperskopia eller illustration/teckning. (Vad rädd om orginalen – du kan behöva dem igen!)

Bildretusch

Manipulation eller lagning av en bild.

Elektronisk retusch – från enkel i prickning på svartvita fotografier till avancerad manipulation i ett bildbehandlingsprogram.

Manuell traditionell bildbearbetning med penna, pensel, kniv och liknande för att ta bort eller dölja skador på negativ, fotografiska pappersbilder eller typografiska original.

Här är ett exempel på ett företag som gör bildretusch.

Bildtext

Kort text som placeras intill en bild för att ge information om bilden.

Bildupplösning

Alla bilder, både på bildskärm och i tryck, är uppbyggda av pixlar. En bilds upplösning beskrivs som antalet pixlar som ryms per tum (Pixels Per Inch) och förkortas ppi eller dpi*. Antal PPI anger pixeltätheten i en bild och hur bra kvalitét en bild har i tryck eller på en skärm. En tum = 2,54 cm.

*DPI står för ”dots per inch” och anger egentligen en skrivares upplösning men används även för att ange bildupplösning.

Ex. En bild med måttet 1×1 tum och upplösningen 72 ppi innehåller 5185 pixlar. (72 pixlar bred x 72 pixlar hög = 5184 pixlar) Om man använder en bild med för låg upplösning i tryck blir resultatet stora grovkorniga pixlar. En bild med 72 ppi är anpassad för att endast visas på en datorskärm som också har 72 ppi i skärmupplösning.

Om samma bild har upplösningen 300 ppi innehåller den totalt 90 000 pixlar. (300 pixlar bred x 300 pixlar hög = 90 000 pixlar) 4x högre upplösning ger alltså 16x fler pixlar.

Hög bildupplösning betyder att bildfilen blir tyngre och det går inte att få en ”lätt” högupplöst bild. Du kan kontrollera eller ändra upplösningen i t ex Adobe Photoshop. Men om man försöker öka upplösningen i en lågupplöst bild sprids bara informationen ut över ett större antal pixlar och bilden blir suddig istället för pixlig. Det är grundförutsättningarna på bilden som gäller. Bildens kvalitet förbättras alltså inte.

300 ppi bildupplösning för tryck i heatset

170-240 ppi bildupplösning för tryck i coldset

72 ppi bildskärmsupplösning

Tumregel: Bildupplösningen i antal pixlar, delat med 100, ger max tryckstorlek i cm.

Observera att bilden som ska tryckas måste ha en upplösning som är dubbelt så stor som rastertätheten den ska tryckas med. Ska en bild förstoras bör upplösningsgraden dessutom multipliceras med procenttalet för förstoringen.

Ex. Om du har ett foto som ska tryckas 25 % större än originalbilden och den ska tryckas i en broschyr med 150 punkters raster. 1,25 x 150 x 2 = 375 ppi (Förstoringsgrad i procent x rastertäthet x 2 = antal ppi).

Bindemedel

Beståndsdel i tryckfärg som fäster pigmenten på tryckarket. Bindemedlet är det som gör färgen flytande och ger dess egenskaper bl a torktid och fäste.

Bindning

Momentet i efterbehandlingen där man sätter ihop flera tryckta ark till en trycksak med spiral, klammer, lim eller tråd.

Klammerhäftning/kamring – Vanligaste metoden att få en trycksak eller tidning att hänga ihop är att metallhäfta den med klammer genom ryggvecket. Limbindning – Det blir allt vanligare att produkter som böcker och kataloger limbinds. Bok- eller tidningsblockets rygg fräses av och ryggen ruggas upp för att limmet ska få bästa möjliga fäste. Efter rygglimningen fästs omslaget genom att det limmas mot den plana ryggen.

Textilhäftning/linnetrådshäftning – Den mest kvalificerade häftmetoden för böcker är traditionell textilhäftning med hjälp av tråd, som sys genom arken.

Spiralbindning – Används ofta till manualer och skrivblock. Enklare bindmetoder är spiralhäftning, plastbindning, som har den fördelen att sidorna kan ligga helt plant utan att skadas.

Fadensiegelhäftning – En blandteknik mellan textil- och limhäftning, används för omslagsböcker. Arken sys men en specialtråd av plast som sen smältes ihop.

Här är ett exempel på ett företag som gör bindning.

Bit=b

Ordet bit kommer från engelskans Binary Digit som betyder binär siffra. Binär är samma sak som tvåfaldig. Om man har en bit så finns det ju bara två alternativ (0 och 1), men har man 8 bitar så finns det betydligt fler alternativ till exempel 11001010 och 01010111. 1 byte = 8 bit.

Datorns minsta minnesenhet, kan ha värdet 0 eller 1. Förkortning för ”binary digit” (binär siffra). Den minsta enheten för digital information. Åtta bitar motsvarar en byte. Digitala bilder beskrivs ofta som det antal bitar varje pixel utgörs av. En bild på 1 bit är exempelvis svartvit, en bild på 8 bitar hanterar 256 färger eller gråtoner och en bild på 24 eller 32 bitar hanterar True Colour.

Bitmappbild

Bild som man får när den digitala informationen översätts från ett mönster av ettor och nollor. Bilden är uppbyggd av punkter (pixlar) och ju större/tyngre bild desto fler punkter. (se mer under Bildupplösning) Pixlarnas täthet bestämmer hur skarp bilden blir. Vid förstoring läggs inte fler punkter till för att täcka den förstorade ytan, utan punkterna blir större. Det gör att bilderna blir ”gryniga”/pixliga, som blir tydliga när man zoomar in bilden. Bildbehandlingsprogram använder ”interpolering” för att fylla den förstorade ytan. Och den förstorade bilden blir lite ”suddig”. Normalt bör man inte förstora en bild mer än ca 20 %. De flesta bildfiler är bitmappade.

Bläckstråleskrivare

Den vanligaste typen av skrivare i hem och mindre företag. Skrivare med en teknik där ett fint munstycke under väldigt hög hastighet sprutar ut ytterst små droppar bläck på pappret (ett munstycke för varje färg). Vanligtvis används fyra olika bläckfärger; svart, rött (magenta), blått (cyan) och gult.

Bladguld

Tunn, cirka 6 µm, folie som värms fast vid bokförgyllning.

Blank

Förtryckta ark där man ofta förtrycker bild eller logotyp i färg, t ex brevpapper. Sen kan man trycka till olika texter i svart i efterhand.

Blankrad

En rad utan bokstäver som ibland används för att markera nya avsnitt i text utan rubriker.

Bleeding

När två färger blöder in i varandra så att de blandas.

Blindprägling

Relieftryck som påminner om blindskrift. Trycket höjs upp eller trycks ner i pappret hjälp av en kliché.

Blistering

Blåsbildning som visar sig i form av bubblor som beror på att fukten i pappersbanan drivs ut i torken. Vanligtvis uppträder blåsbildningen på bestruket papper med hög ytvikt när det är hög färgtäckning på båda sidor av arket.

Borstglättning

Pappret borstas när det löper genom ett valsverk så att det får en blankare och slätare yta.

Breddvärde

Bredden på det utrymme som en bokstav upptar.

Brevpåse

Kuvert med fliken på kortsidan, ofta vadderad.

Brödtext

Den löpande texten, i t ex en bok, trycksak eller på en webbsida, som inte är rubrik, mellanrubrik eller bildtext. Ordet kommer från den tid då typografer satte texten för hand med blytyper. Då fick de betalt efter hur många millimeter text de hade satt, vilket gav lön till brödfödan.

Broschyr

En trycksak, oftast reklam eller produktinformation, bestående av åtta eller fler sidor som binds tillsammans genom ryggklammer eller limbindning.

Här är ett exempel på ett tryckeri som trycker broschyrer.

Bulk

Volymmått som talar om papprets tjocklek. Används för att beskriva papperets tjocklek i förhållande till vikt. Ett papper med hög bulk är ett tjockt papper i förhållande till dess vikt. Detta påverkas även av om det är glättat, bestruket eller obestruket samt av ytvikten.

Bunt/buntsteg

Innermarginalen – den otryckta delen på någon centimeter, som löper utmed trycksakens rygg.

Byline

Namnet på journalist/skribent som skrivit artikeln som anges i anslutning till texten. Idag även vanligt att e-postadress anges. Vanligast i tidningar och tidskrifter.

Byte=B

Ett mått på binärt minne. En byte är 8 bitar och ordet byte kommer från engelskans ”By eight”. En byte kan anta 2 upphöjt i 8=256 olika kombinationer. 1 byte = 8 bit