Bildupplösning

Alla bilder, både på bildskärm och i tryck, är uppbyggda av pixlar. En bilds upplösning beskrivs som antalet pixlar som ryms per tum (Pixels Per Inch) och förkortas ppi eller dpi*. Antal PPI anger pixeltätheten i en bild och hur bra kvalitét en bild har i tryck eller på en skärm. En tum = 2,54 cm.

*DPI står för ”dots per inch” och anger egentligen en skrivares upplösning men används även för att ange bildupplösning.

Ex. En bild med måttet 1×1 tum och upplösningen 72 ppi innehåller 5185 pixlar. (72 pixlar bred x 72 pixlar hög = 5184 pixlar) Om man använder en bild med för låg upplösning i tryck blir resultatet stora grovkorniga pixlar. En bild med 72 ppi är anpassad för att endast visas på en datorskärm som också har 72 ppi i skärmupplösning.

Om samma bild har upplösningen 300 ppi innehåller den totalt 90 000 pixlar. (300 pixlar bred x 300 pixlar hög = 90 000 pixlar) 4x högre upplösning ger alltså 16x fler pixlar.

Hög bildupplösning betyder att bildfilen blir tyngre och det går inte att få en ”lätt” högupplöst bild. Du kan kontrollera eller ändra upplösningen i t ex Adobe Photoshop. Men om man försöker öka upplösningen i en lågupplöst bild sprids bara informationen ut över ett större antal pixlar och bilden blir suddig istället för pixlig. Det är grundförutsättningarna på bilden som gäller. Bildens kvalitet förbättras alltså inte.

300 ppi bildupplösning för tryck i heatset

170-240 ppi bildupplösning för tryck i coldset

72 ppi bildskärmsupplösning

Tumregel: Bildupplösningen i antal pixlar, delat med 100, ger max tryckstorlek i cm.

Observera att bilden som ska tryckas måste ha en upplösning som är dubbelt så stor som rastertätheten den ska tryckas med. Ska en bild förstoras bör upplösningsgraden dessutom multipliceras med procenttalet för förstoringen.

Ex. Om du har ett foto som ska tryckas 25 % större än originalbilden och den ska tryckas i en broschyr med 150 punkters raster. 1,25 x 150 x 2 = 375 ppi (Förstoringsgrad i procent x rastertäthet x 2 = antal ppi).